Från kris till rekord
– så bröt Goda Grannar ny mark

Kund: Hyresgästföreningen
Uppdrag: Förändringsprojekt och volontärkampanj
Kategori: Strategi / Produktion / Spridning / Verktyg

En global pandemi gjorde det omöjligt för Hyresgästföreningen att bedriva värvning och verksamhet genom dörrknackningar och möten. Men krisen öppnade i stället dörren till ett pionjärprojekt inom digital organisering och ett av 2020 års mest framgångsrika förändringsprojekt.

Text: Daniel MathisenKällor: Intervjuer 2020-2021

2 mars 2020. Folkhälsomyndigheten har just höjt risknivån för smittspridning av covid-19 i Sverige. Inom en dryg vecka ska det första dödsfallet rapporteras från Stockholm. Ännu vet ingen hur omfattande spridningen av viruset kommer att bli – eller vilka konsekvenser det får. När statsepidemiolog Anders Tegnell presenterar nya restriktioner och hamrar in stundens allvar förändras tillvaron i hela landet.

På Hyresgästföreningens förbundskontor följer ledningen utvecklingen dagligen.

För organisationen, som planerat kampanjer, dörrknackningar och värvningsaktiviteter, vänds året på ända. Inom loppet av några timmar skrotas planeringen och Hyresgästföreningen måste tänka om. Enligt Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningen, byttes känslan av att virusutbrottet förmodligen var begränsat snabbt till att det skulle få allvarliga konsekvenser.

– Inledningsvis tänkte att det här är inte så farligt, att det inte skulle få den omfattningen vi ser nu. Det fanns något absurt i att livet snurrade på, att viruset var osynligt någonstans där ute. Men jag greppade snabbt allvaret när jag hörde om grannar som blivit permitterade och såg konsekvenserna ute i landet, säger hon och fortsätter:

– Då gick det snabbt till insikten att vi måste agera. Dels var vi snabba ute med krav på att allmännyttan inte skulle vräka folk och dels samlade vi oss för att hitta nya vägar för att organisera digitalt.

Den första tanken var: nu skiter sig alla planer. Sedan: okej, vad gör vi nu.

Peter Skeppström, press- och opinionsansvarig på Hyresgästföreningen, minns tydligt när han insåg att det var skarpt läge. Och vilka konsekvenser det skulle få för verksamheten. 

– Panik är ett starkt ord. Den första tanken var: nu skiter sig alla planer. Sedan: okej, vad gör vi nu. Vad är det vi som organisation kan göra?– Vi landade snabbt i att vi är en folkrörelse och att det ger oss unika möjligheter att agera och hjälpa. Ner till den minsta gemensamma nämnaren mellan människor. Vi kunde använda vår bredd, vi har massa människor som kan hjälpa till. Det var själva grunden till Goda Grannar. 

Det börjar utkristalliseras en idé till ett verktyg för att organisera och engagera befintliga medlemmar och människor som vill hjälpa till i svåra tider. Och det var just så folkrörelserna uppstod en gång i tiden, i tanken att bara många tillsammans kan åstadkomma förändring. Idén till projektet är enkel: en digital plattform där grannar kan hjälpa varandra med allt från vardagssysslor – som att handla mat, köpa mediciner – till social kontakt. Den som behöver hjälp och den som kan hjälpa registrerar sig via en hemsida. Sedan matchas personer utifrån geografi och får varandras kontaktuppgifter. Namnet: Goda Grannar.

Joakim Johansson grundade kommunikationsbyrån Great Beyond, som specialiserar sig på samhällsviktiga organisationer, för elva år sedan. Enligt honom krävde covid 19-krisen att alla inblandade reagerade med ryggmärgsreflexen. 

– Vi sa till varandra, i teamet som jobbade med Hyresgästföreningen, att det är nu eller aldrig vi kan göra skillnad. Men då gäller det att vi jobbar okonventionellt. Jag kände personligen att det här var något jag övat på i hela mitt yrkesliv. Det var en omställning som managementkonsulter snackar om, fast i verkligheten. 

– Vi har jobbat mycket med det som kallas rapid response tidigare, det vill säga att agera snabbt och haka på händelsekedjor. Men den här gången handlade det inte om att det var ett kommunikationsproblem att lösa, utan en organisation att mobilisera och samla på nya sätt.

Vi har kommit närmare medlemmar och förtroendevalda, inte minst genom att ringa.

Nina Hedlund, regionchef i region Mitt, är på kontoret i Örebro när hon inser omfattningen av pandemin. Oroliga samtal från medlemmar börjar strömma in. I efterhand minns hon hur snabbt organisationen lyckades ställa om.– I början på april, slutet på mars, kommunicerade vår förbundschef Jonas Nygren ut Goda Grannar-projektet och hur vi skulle arbeta med det. Det var föredömligt hur snabbt det gick. Budskapet var att organisationen ställer om för att möta krisen och att vi ska genomföra en stor kampanj, inte minst på sociala medier, för att nå ut till så många som möjligt. 

Hon kastar sig an uppdraget. Ställer in planerade verksamheter, informerar personalen och ser till att ringa medlemmar. Huvuduppgiften är att koppla samman grannar med varandra, volontärer och behövande. Och sprida budskapet om Goda Grannar.

– Vi har kommit närmare medlemmar och förtroendevalda, inte minst genom att ringa. Bara att fråga hur någon mår, hur läget är, påverkar mer än man tror. Människor som sitter isolerade under en längre tid, inte kan träffa andra, har behov av att prata. Responsen har varit fantastisk, förklarar Nina Hedlund och fortsätter:

– Jag har hjälpt behövande personligen, handlat i olika omgångar och så. Att genomföra Goda Grannar, att ställa om organisationen, har varit värt varenda minut. 

För många blir hemmet blev en borg mot en pandemi som sköljer över större delen av världen. Goda grannar fungerar som bron mellan hemmet och omvärlden. Och intresset för att hjälpa till märks direkt.

– Vi fick ett enormt uppsving av projektet. Vi förstod att behovet fanns, men gensvaret var större än väntat. I dag har vi över 16 000 anmälda volontärer. Vi tipsade och gav uppslag på hur det går att hjälpa, berättar Nina Hedlund.

– Det var en massa människor som hörde av sig. Telefon, webb och olika kanaler. Då kunde vi direkt matcha: vi ser att du bor i Falun, vi har 20 volontärer där. Sedan etablerade vi kontakten efter behoven. Det har betytt oerhört mycket för enskilda personer, inte minst behövande.

Utöver att vara regionchef i region Mitt är Nina Hedlund även programledare för det som inom Hyresgästföreningen kallas 51/22, en del av Framtidsprogrammet. Målet är att 51 procent av landets hyreshushåll ska vara medlemmar i Hyresgästföreningen år 2027. Det skulle i så fall motsvara 800 000 medlemmar. Och av dessa ska 22 000 ha någon form av förtroendeuppdrag. Just därför är Goda Grannar ett så viktigt pilotprojekt för hur digital organisering kan fungera i praktiken. 

I dag har vi över 16 000 anmälda volontärer.

– Vi har lyckats med en digitalisering, både för anställda och förtroendevalda, som vi kanske trodde skulle vara svårare eller ta längre tid. Nu måste vi fortsätta verka i den delen för att nå våra interna mål.
Flera av de inblandade i Goda Grannar-projektet återkommer till hur snabbt Hyresgästföreningen lyckades ställa om. Bara inom loppet av ett dygn har hemsidan hundratals registrerade volontärer.

– Helt plötsligt funkade det bara, det var fantastiskt att följa. Människor reagerade snabbt, med ryggmärgen, utan att bli ombedda. Ställde upp, gjorde jobb, tipsade om andra som kunde utföra uppgifter. Blixtsnabbt kom det till ett nätverk i organisationen, ända ut i kapillärerna.

– Att du efter en arbetsdag hjälpt kanske 20 personer ger en känsla av att göra nytta. I grunden tror jag att det handlar om att konceptet var så enkelt, metoderna så självklara. Det var inga konstigheter, säger Peter Skeppström. 

Under 2020 får Marie Linder, som själv drabbades av covid-19 och fick isolera sig hemma, även se Goda Grannar fungera i praktiken. 

– Jag hade feber i sammanlagt tre veckor. Under fem dagar hade jag väldigt hög feber och huvudvärk. En dag knackade det på min dörr när jag var sjuk, det var en granne som ville hjälpa. Det är det som varit så fantastiskt under den här perioden. Helt plötsligt finns det någon som vill hjälpa till – och faktiskt gör det, berättar hon och fortsätter:

Att du efter en arbetsdag hjälpt kanske 20 personer ger en känsla av att göra nytta. I grunden tror jag att det handlar om att konceptet var så enkelt, metoderna så självklara.

– När vi ringer runt till våra medlemmar får vi en direkt återkoppling på hur vi sköter oss. Och jag kan säga att vi aldrig tidigare fått så positiv respons som under Goda Grannar. Om hur viktigt det är att vi bryr oss, att vi syns och att vi gör något konkret. Det gör mig så glad.Goda Grannar bevisar inte bara att Sveriges hyresgäster är solidariska och ställer upp när marken gungar under dem. Projektet är också ett exempel på digitalt engagemang är avgörande för att nå organisatoriska mål.

– I vårt framtidsprogram från 2016 står det uttryckligen att vi ska bli fler medlemmar och öka graden av engagemang i hela organisationen. För mig är Goda Grannar det perfekta exemplet på hur vi ska göra för att gå tillbaka till våra bostadsområden. Människor vill vara med och göra något. Därför måste vi också kunna erbjuda riktade former av aktivism, säger Marie Linder.

– Tidigare har folkrörelser nästan krävt att du ska lägga all tid på att vara en aktiv medlem. Men det funkar inte. Du ska kunna säga att du vill lägga exempelvis tre timmar i veckan på något och känna att det är meningsfullt. Därför känns det väldigt bra att vi har gjort det här. Det ger oss en konkret bild av hur det kan gå till. Och hur vi kan nå upp till målet om fler och mer aktiva medlemmar. 
När Peter Skeppström resonerar om framtiden tror han att det digitala spåret blir avgörande för Hyresgästföreningen. Att organisationen på kort tid lyckats skapa en digital folkrörelse är ovärderligt, menar han.

– Vi har byggt en digital armé som håller för det här årtiondet. Kraften i det digitala och människors vilja till engagemang är en perfekt kombination. Medlemmar kommer till oss av olika anledningar. Därför är det så viktigt att vidga engagemanget, understryker han.
Ett omtumlande 2020, ett år som prövat samhället i sömmarna, ligger bakom oss. Något som för Hyresgästföreningen började som ett sätt att hantera nya förutsättningar har blivit en arbetsmetod även bortom covid-19. Joakim Johansson har stärkts i sin övertygelse om att våga agera snabbt när det krävs.

– I all typ av kris måste man ta befälet, på gott och ont. Och man hinner inte göra alla nöjda. Den som vill springa med kommer att springa med. Några kommer på efterkälken. Då är det viktigt att lägga all prestige åt sidan och omgruppera efter behoven.

– Jag hoppades att det här skulle bli en del av en förändringsprocess för organisationen, folkrörelsen HGF, men jag kunde inte överblicka vilka goda effekter det skulle få långsiktigt. Att man bestämmer sig för att inte bara testa nytt utan faktiskt våga organisera sig och lösa problem. Jag skulle säga att det är ett paradigmskifte.

När de sista bitarna läggs i Goda Grannar-pusslet skakar marken ännu under oss. Pandemin har inte släppt taget om befolkningen, Sverige och världen knakar i fogarna under nya infektionsvågor. Men själva osäkerheten har också stärkt övertygelsen om flexibla, digitala plattformar som utgångspunkten för folkrörelsearbete.

För Peter Skeppström har Goda Grannar-projektet ristat in en klar slutsats: det lönar sig att testa.

– Man ska inte fundera på varför det inte går utan hur det kan gå. Det kommer alltid att finnas hinder eller frågetecken. Skit i det – och prova i stället.
Marie Linder betonar att omställningen påverkat hennes syn på folkrörelsearbete. Hon ser tre tydliga slutsatser.

– För det första måste vi mötas mer digitalt. För det andra: det går att engagera människor. Och för det tredje: nu är det helt avgörande att vi inte tappar de här [16 000] människorna som vill göra en insats. Alldeles oavsett om det handlar om att hjälpa en granne eller engagera sig i bostadsfrågor. 
Joakim Johansson understryker att Goda Grannar är något nytt och unikt inom politiska kampanjer. 

– Jag var positivt överraskad över att hela kedjan höll ihop på så kort tid. Det tog fem dagar att gå från att lansera en sajt, samla in volontärer och behövande till att få människor att utföra verksamheten. Samtidigt har Hyresgästföreningen genomfört Sveriges i särklass största samtalskampanj i modern tid. Det är jag otroligt stolt över att ha varit med och bidragit till, avslutar han. 
En slutsats tar form. Ju otryggare omvärlden är, desto viktigare är det att människor går samman för att göra skillnad. Och allt börjar med ett samtal. Eller med Nina Hedlunds ord:
– När kriser slår till känns det särskilt viktigt att Hyresgästföreningen är närvarande och delaktiga i att hjälpa. Att visa att hyresgäster backar varandra och att vi tar kampen för medmänsklighet och våra medlemmar, säger hon och tillägger:

– Goda Grannar är faktiskt en av de bästa sakerna som jag som anställd varit med om. Vi lyckades hjälpa varandra under en kaotisk tid, vi nådde ut till nya målgrupper och vi bevisade att det faktiskt går att göra skillnad. Tillsammans.